Om boken:

Annika hoppade av i 8:an, arbetade på kringresande tivoli, gifte sig och fick fyra barn. När hon tjugo år senare återvände till skolan hade hon stora kunskapsluckor och dåligt självförtroende. Fyra års strukturerad undervisning på IHS och samordnade vårdsstudier ledde till undersköterskeexamen och fast arbete. Hon arbetar idag som undersköterska inom psykiatrin i Lund.
Annikas öde är ett av de som under 2000-talet trätt fram som en ödesfråga för hela svenska samhället. Hur kan vi skapa vändpunkter för människor som riskerar långvarigt utanförskap?
Det finns metoder och vägar för detta, hävdar Ingrid Frigyes i Vändpunkter — en bok om det konkreta arbetet med undervisning mot inlärningshinder. För att åstadkomma reella vändpunkter krävs stabilitet och realistiska mål för eleverna. Det behövs uthålliga och engagerade lärare med genuint intresse för människor och folkbildning.
Boken beskriver hur man kan bygga upp en verksamhet för att skapa tid, struktur och arbetsro. Prestigelöst samarbete, saxade scheman och smårum för varierande gruppstorlekar är viktiga arbetsredskap. Mottot har varit: flexibilitet hos lärarna, struktur och trygghet åt eleverna. För att ett sådant system ska bli hållbart krävs långsiktiga sociala investeringar från skolledare och beslutsfattare.

Ur kapitel 7 "Goda resultat"

"Trettio (30) personer fick uppleva så stora förändringar i sina liv att det var relevant att tala om tiden före och tiden efter IHS som två skilda livssituationer. För att man skulle tillhöra den här kategorin
måste förändringen vara både avgörande och bestående. Detta var kontrollerbart när det gällde dem som avslutat sina studier under de första åren av perioden 2001 – 2011. För dem som avslutade
studierna de allra senaste åren fick man i stället uppskatta sannolikheten att den positiva förändringen skulle bli bestående.
Vad är då exempel på bestående, positiva vändpunkter? Jo, det kan röra sig om att man efter många år av försörjningsstöd äntligen blir självförsörjande. En studerande fick stöd under tre terminer medan hon gick en utbildning till undersköterska och har i skrivande stund fast anställning sedan sex år tillbaka. Hon gick först en termin heltid på IHS, eftersom hon led av svåra sociala fobier och hade mycket dåligt självförtroende gällande den egna förmågan till studier. En annan studerande, som varit långvarigt arbetslös, fick hjälp med körkortsteori och utbildning till lokalvårdare. Hon har nu fast anställning vid en nybyggd grundskola i kommunen. Flera personer hade varit deprimerade och passiva under en längre tid efter flera års misslyckande på gymnasieskolans individuella program. Inledande heltidsstudier på IHS varvades så småningom med reguljära vuxenstudier och målet blev en yrkesutbildning (lastbilschaufför, svetsare, storkök) eller ett komplett gymnasiebetyg med högskolebehörighet.
Det som skiljer vändpunkterna från övrig måluppfyllelse är framförallt den studerandes upplevelse av att något verkligt omvälvande har hänt. Något som gett vederbörande tillbaka framtidstron och som dessutom är konkret och mätbart."